Tack och på återseende Sigtuna kommun

Igår avslutade jag min interimstjänst som kommunikationschef på Sigtuna kommun efter exakt ett år och en vecka. Det har varit en lärorik, svår, utmanande, spännande och fantastiskt kul tid.

Stort tack till Lennart Ryden styrelseordförande på HRM Affärsutveckling som vågade erbjuda mig som lösning till kommunen. Stort tack till Ulla-Marie Hellenberg, kommundirektör i Sigtuna kommun som vågade acceptera Lennarts förslag och stort tack till alla som jag arbetat med under det här året, ni har alla varit fantastiska!

Sigtuna kommun är enligt tidningen Dagens Samhälle en superkommun, dvs en av 54 kommuner som växer på alla sätt en kommun kan växa och som har ökat antalet invånare över rikssnittet och utan avbrott de senaste tio åren. Jag känner mig stolt över att få ha varit en liten, liten del i detta arbete. Hejja Sigtuna kommun!!!

Kommunhuset i Märsta

Grattis Folkoperan – ny grafisk profil efter 37 år!

Och så fin den är sen. Älskar sångfågeln, älskar färgerna. I inredningen och på hemsidan har samma färger plockas upp. Ja det ser helt enkelt mycket bra ut. Grattis Folkoperan! Mycket fint!

Ny logotyp, nytt typsnitt, rörlig symbol och färgsättning har tagits fram av Lowe Brindfors. Tidningen Resume rapporterar om händelsen och citetar kreatörerna från Lowe Brindfors så här:

Eftersom opera bjuder på hela spektrumet av känslor var målet för vårt arbete en tydlig men samtidigt flexibel identitet, säger Noel Pretorius och Kalle dos Santos, kreatörerna bakom Folkoperans nya profilprogram. Vi fastnade för sångfågeln: den kan uttrycka olika känslor, är mångsidig och kan interagera med logotypen på olika sätt beroende på budskap och användningsområde. Den flyger, sitter, sjunger och till och med dör. Ibland är den glad, ibland spjuveraktig, ibland arg eller ledsen. Allt beroende på föreställning och kontext. 

 Läs mer om hur Folkoperan presenterar sin nya profil i ett pressmeddelande.

Folkoperan ny grafisk profil

And remember to open them this time

Jag älskar att titta på reklamfilmer, det är bland det roligaste jag vet. På bio är ibland reklamfilmerna bättre än själva filmen. Jag roar mig med att fundera på upplägg, budskap och hur de som gjort reklamen funderat för att få ut sitt budskap.

Ibland dyker det upp något extra bra, en riktigt bra copytext, ett riktigt bra dramaturgiskt upplägg, suverän timing eller något annat som får mig att titta och njuta lite extra.

Nedanstående film är ett exempel på snillrik copytext och bra regi tycker jag. Personligen är jag inte så överförtjust i reklam där man driver med individers eventuella fel eller brister, jag gillar inte det.  I just detta fall måste jag kapitulera, det är så bra! Lyssna på vad tränaren (på ett ganska ömt sätt) säger ” And remember to open them this time! – Geni!  Så enkelt, så bra och så tydligt förstärkande av budskapet att du väljer Gainomax om du är smart.

Dataspelen tar sig in i finrummen

Sedan konserthuset i Stockholm för några år sedan testade att genomföra konserter med dataspelsmusik, och blev överraskade av att biljetterna sålde slut direkt utan marknadsföring och att det kom en helt annan typ av publik till huset, har de fortsatt med detta mycket omtalade och älskade evenemang.  Förra året var tex  Yasunori Mitsuda, kompositören till musiken i Chrono Trigger och Chrono Cross hedersgäst vid konserten och fansen fick träffa honom i ett tvättäkta Meet&Greet då publiken får en chans att träffa och hylla kompositören.

Nu tar Tekniska museet ytterligare ett steg som tar dataspelskulturen närmare den traditionella ”konsten” och öppnar i början på februari 2013 ”Hjärta spel” en konstutställningen som hyllar dataspelskulturen. Tekniska museet har samlat in konst från i första hand svenska och nordiska kreatörer, men också verk från utvalda internationella konstnärer och visar målningar, illustrationer, interaktiva konstverk, hantverk och installationer som alla har koppling till dataspelsvärlden. Förväntningarna är, med rätta, höga och publiken väntas komma från hela världen.

Jag gillar verkligen hur dataspelsvärlden växer sig starkare och starkare. Hur den utvecklas, utnyttjar, nyttjar och  förstärka komponenterna musik, teknik,  berättelser och form, levandegör dem och utvecklar dem. I takt med att dataspelandet blir mer och mer etableradt som nöjesform förändras bilden av vad de är. Dataspelande personer är inte längre bara ett gäng killar i ett LAN i en lagerlokal utan alla åldrar och kön finns i fanbasen vilket sakta förändrar bilden av vad dataspel är, vilka som arbetar med att tillverka dem och skapa musiken till dem. Kompositörerna är sedan länge hjältar. Nätverken av digitala artister, som tex CGTalk växer och samlar massor med kreatörer som arbetar digitalt och utvecklar både teknik och bildspråk. Genom att vi får tillträde till dessa individers konstnärskap,  genom  konserterna och den kommande utställningen etableras en ny konstform med ett eget uttryck och en egen form. Detta är mycket inspirerade och spännande!

Så skynda, skynda till Tekniska museet, njut och titta på utställningen ”Hjärta – spel”, för där ser ni konst som i framtiden kommer att säljas dyrt på Bukowskis.

 

 

 

 

Verklig önskan = Verklig förbättring

I morse läste jag en utmärkt krönika i SvD näringsliv skriven av Andreas Cervenka. Krönikan med temat uppgång och fall  och med rubriken Så sänktes SAS, behandlade begreppet disruptive innovations, eller på svenska: omstörtande innovationer. Artikeln gav en mycket bra bild av hur företag som, trots att de gör allt enligt regelboken, kan komma på fall på grund av att en uppstickare närmar sig marknaden från ett helt och hållet annorlunda och ibland oväntat håll. Läs artikeln här!

Omstörtande innovationer är ett begrepp som myntades av Clayton Christensen, professor på Harvard Buisiness School,  i boken The innovator´s Dilemma: When New Technologies Cause Great Firms to Fail. Omstörtande innovationer kommer in på marknaden underifrån och är enklare och billigare än den etablerade teknologin. Omstörtande innovationer skapas ur till synes smala behov och nischer, men träffar så rätt så de växer och sprids med enorm hastighet och kan  omkullkasta en hel branschs struktur och regler på kort tid. Cervenka exemplifierar fenomenet med exemplet Google, som på mindre än tio år avancerade från garage-verksamhet till ett börsvärde större än Coca-Colas. Ett annat exempel är Nokias avfärdande av Apples Iphone som en smal nischprodukt  något som fått Nokia att på mindre än fyra år falla från att vara totalt dominerande i världen på mobiltelefoner till ja…vaddå?

För mig hade denna artikeln en tydlig koppling till mitt senaste inlägg kring ärliga varumärken. Ett ärligt varumärke som vill skapa verkliga förbättringar kan inte nöja sig med att ”hantera” missnöjda kunder, göra mindre justeringar eller verka inom den egna bekvämlighetszonen, dvs den zon som ger den högsta kortsiktiga avkastningen. Ett ärligt varumärke måste ha en verklig önskan att anpassa sig, förändra sig och ständigt skapa verklig förbättring för sina kunder för att inte bli förbisprungen..

Min bestämda uppfattning är att det på de flesta företag redan finns spanare med kunskap om vilka verkliga förbättringar som kunderna efterfrågar. Medarbetare som verkar i företaget uppmärksammar, omedvetet eller medvetet, saker som kan vara till hjälp för att skapa verkligt värde för kunderna. Genom att ta fram strukturer, rutiner, system och processer för att omhänderta det medarbetare ”hör” eller på annat sätt samlar in kan medarbetare på alla nivåer vara högst delaktiga i att skapa verkliga förbättringar och verkligt utökat värde för kunden och långsiktig överlevnad för företaget.